"I det tysta" är skriven av Vicky Jaggers och det är hennes egen, sanna berättelse om syskonincest. Som liten avgudade hon sin storebror och han var deras mors ögonsten. Han var, i moderns ögon, det perfekta barnet som inte kunde göra något fel. Så Vicky blev istället sin pappas flicka. När Vicky endast var tolv år så våldtog hennes sjuttonåriga bror henne brutalt flera gånger. Och även därefter förblev hon i hans våld. Han förlamade henne med skräck och höll henne tyst. Inte ens när hon upptäckte att hon var gravid och födde hans barn vågade hon säga något. Hon trodde inte att någon skulle tror henne, inte någonsin.
En hemsk berättelse om en kvinnas ständiga skräck och kamp. Att bli en ung mamma kan aldrig vara lätt, det måste vara ändå svårare när pappan till barnet är ens egen bror. Att hela tiden behöva leva med honom så tätt in på sig och att alltid behöva vara rädd för att det ska hända igen. Att inte våga berätta vem som är fadern och vad som har hänt, att alltid behöva bära den hemligheten. Men det är också en bok som handlar om styrka, styrkan att överleva och att våga berätta.
En bok värd att läsas.